|
Replik till N-A Ekberg
Lika roligt som det är att höra att det faktiskt diskuterats
ett samgående, lika tråkigt är det att höra om okunniga utredare. Om jag minns
skrivningarna rätt så var det en så kallat sakkunnig, som formulerade sig så
varav övriga i RPS som inte hade någon särskild skytte- eller vapenkompetens,
bara följde den så kallat sakkunniges råd. Det är naturligtvis helt felaktigt att IPSC är en
stridsträning eftersom sporten inte innehåller något som helst taktiskt
uppträdande som exempelvis att ta skydd, enbart byta magasin i skydd, inte
släppa några magasin på marken, runda hörn, dörrar, kanter utan att exponera
sig själv och så vidare. Endast en amatör kan tro att polis eller militär
skulle rusa igenom rum och utrymmen fulla med beväpnade motståndare och skjuta
minst två skott i varje sådant mål. De tränar heller inte så, vilket säkerligen
SPSF:s FMI:are kan intyga. I en verklig situation skulle man inte överleva
många sekunder med det beteendet. IPSC är och har länge varit en ren idrott, där kombinationen
av fart, precision och kraft är avgörande. Man blir duktig på att skjuta fort
med precision, att skjuta under förflyttning, att flytta sig fort med laddat
vapen och att byta magasin och dra fort. Det är tekniska färdigheter som i sig
kan vara intressanta för polis och militär, precis som för många andra skyttar,
men det är en kunskap som är långt ifrån tillräcklig för att befinna sig i
verklig strid. Även som fältskytt behöver jag kunna skjuta fort och hantera
rekyl, om än inte lika snabbt som i IPSC då din tid är en del av din poäng. Det är också lätt att glömma att de divisioner man tävlar i
innehåller vapentyper som är allt annat än taktiska, med undantag för
instegsdivisionen Production där pistoler som Glock, Sig-Sauer, CZ SP01 och
liknande dominerar. De vapnen är å andra sidan vanliga i många andra
skyttegrenar också. Vem vill ha en stor hårdkromad extra tung 1911 med
ultraprecision, lätta fjädrar, gigantisk magasinsbrunn mm som hakar upp sig om
varenda patron inte är perfekt kamrad och lagom hårt handladdad? Än knepigare
är det med dem i snabbaste divisionen med stora kompar och rödpunktssikten,
inget för innerfickan direkt… Jag hoppas även jag på ett godkännande av IPSC, det
förenklar för alla. Visserligen kan man redan idag söka och få licens direkt
för IPSC och det har slagits fast av kammarrätten i Sundsvall att FAP-listan
över godkända sammanslutningar bara handlar om vilka förbunds föreningar som
får inneha klubbvapen men det är fortfarande så att man måste påvisa detta,
drabbas av försenad handläggning och kanske till och med överklaga till läns-
och kammarrätt innan man får sin licens. Ett godkännande skulle också
legitimera IPSC-skyttet mer och det skulle säkert göra det lättare att
samarbeta med ”godkända” sammanslutningar. Vad gäller samarbete så hoppas jag på detta på sikt, oavsett
hur det går med godkännandet. Vi skyttar är för få och för motarbetade för att
dessutom låta bli att hjälpa varandra. Olika reglementen och grenar finns i
mängd och man får respektera varje system. Av de jag prövat uppfattar jag IPSC
som säkrast men jag har inte provat alla och det innebär heller inte att andra
grenar är vare sig ”bonniga”, ”storstadstuffa”, ”kompetenta”
eller ”inkompetenta”. Det är tråkigt nog ett revirpinkarbeteende
som är negativt för oss alla. Mitt är bäst – andras är sämre. Vi borde
istället respektera att det finns många skytteformer varav en del gillas av
vissa och andra av någon annan grupp. Man behöver inte fördöma eller se ned på ”de
andra” bara för det. Var glad ju fler som fastnar för vapen och skytte,
det är roligt, utvecklande och fostrande! I Norge står skyttarna starka tillsammans och där blev det
ramaskri när reservofficerarnas vapen skulle begäras tillbaka av försvaret. Det
gick inte att genomföra. Jag tror att om skyttet i Sverige skall överleva det massiva
och många gånger helt omotiverade motståndet som finns mot vapen och skytte så
får vi skyttar börja med att tolerera och respektera varandra, annars kan vi
knappast räkna med att samhället i övrigt skall göra det. Jag såg i NP nu att en framtidsidé för SPSF var Cowboy
Action Shooting. Det skulle säkert många tycka vara roligt, vi har haft någon
CAS-skytt i klubben med western-kläder och vapen. Det ser väldigt roligt ut
tycker jag i alla fall. Det har väl internationella regler så man kan skjuta
utomlands också. Fram för mer sådant! IPSC växer i Europa och reglerna är internationella. Du kan
åka och tävla i stort sett hela världen, med samma regler. Det är oerhört roligt
att se andra sandvallar och grustag än bara de svenska! J Mvh |
|
--------------------------------------------------- |
|
Replik till Mats Parhammar
Mats föreslår att IPSC Sverige och SPSF borde samarbeta. Det låter ju ganska självklart att två pistolorganisationer (ja, jag vet att det finns annat inom IPSC också) borde samarbeta. Idén är inte ny, jag var som SPSF-representant inbjuden till dynamiska SM i Nyköping, i början av 2000-talet. Min rapport till förbundsstyrelsen var då, att säkerhetsmässigt fanns det inget att anmärka på, som kunde förhindra ett samarbete eller samgående (rapporten låg länge på dåvarande SFPS hemsida, så någon har nog läst den).
Diskussionerna fortsatte mellan organisationernas styrelser. Jag tillhörde inte förbundsstyrelsen då, och vet inte exakt vad som hände, men på ett ungefär: Rikspolisstyrelsen ”lät förstå” att en organisation som har dynamiskt skytte på sitt program inte kan vara en sådan av dem godkänd organisation som kan utfärda intyg om behov av vapen. Alltså; om SPSF inom sig hade denna skytteform skulle inte SPSF-klubbars intyg duga att intyga behov av några vapen alls. Om det rådde delade meningar inom förbundsstyrelsen innan dess, så var nog saken nu ganska klar; man hade ansvaret för att cirka 15 000 nuvarande medlemmar/aktiva skyttar skulle kunna få fortsätta bedriva sin sport.
Det kan ju låta kostigt med dessa signaler från RPS, samtidigt som man beskrev det dynamiska skyttet som en säker sport, men vad Mats inte nämner är att samma RPS också beskrev sporten som en stridsträning som borde ”förbehållas polis och militär”. Tokigt? Javisst, men sanningen ligger ju som bekant i betraktarens ögon.
Vad jag förstår så arbetar IPSC Swedens styrelse kontinuerligt på att organisationen skall bli godkänd av RPS, och hoppet verkar nu större än tidigare. Ingen (utom dynamikerna själva) vore gladare än SPSF om det blev så. De dynamiska skyttarna kan få sina tillstånd utan att slå knut på sig själva, oss och regelverket, och organisationerna kan sedan samarbeta eller gå ihop till ömsesidig nytta i de former som de finner lämpliga.
Så återstår förstås frågan om ett godkänt IPSC-skytte vill samarbeta med en organisation med så medeltida säkerhetsregler som SPSF, eller är tanken med samarbete densamma som i en annan skytteorganisation där jag gick domarkurs; ”att lära bonnskyttarna”? |
|
--------------------------------------------------- |
|
SPSF på
tillbakagång?
Det händer trots allt en hel del positivt inom SPSF, som
FMI-satsningen där många IPSC-skyttar bidrar med sin kompetens kring att dra och
skjuta snabbt och träffsäkert, även under förflyttning och med magasinsbyten i
hög fart på ett sätt som RPS samlade utredare för några månader sedan kallade
den förmodligen säkraste skytteformen i landet. Enkla, glasklara och stensäkra
regler. Vapnet plundrat och hölstrat/väskat hela tiden. Får dock tas fram i en vapenzon
(safety med kulfång) men där får ammunition inte förekomma – då blir du
diskad. Annars möts ammunition och vapen enbart just när du skjuter, därefter
plundras det och hölstras/väskas. Bryt mot reglerna och du diskvalificeras
omedelbart på plats och får inte fortsätta tävla, enkelt och vattentätt. Där finns ett stort intresse för IPSC, vad som bromsar
tillväxten är att IPSC-förbundet ännu så länge inte är med på listan över de
berömda godkända sammanslutningarna och förmodligen mest därför blir rätt
styvmoderligt behandlat emellanåt. Tillgång till bantider, fördomar om att IPSC-skyttar
skulle vara skumma typer som tränar på rån och allt vad det hetat genom åren. Min
tävlings-1911:a kostar över 20 kkr och optimerad för snabbt, träffsäkert skytte
med stöddig laddning. Det enda den gör är runda hål i papperstavlor och välter
plåtmål. Det är en trimmad F1:a som ingen rånare skulle kunna hantera och inget
att ha i en verklig situation. Den är optimerad med ultralätta fjädrar, polerat
trycke mm för att tryckdelarna skall hålla för de ca 10 000 ptr jag sjuter
per år. Jag är med i både SPSF och IPSC-organisationerna och jag
tycker att det är otroligt synd att inte SPSF och IPSC gör gemensam sak. IPSC
är extremt publikvänligt, drar till sig ungdomar och äldre, det ser vi i
klubben. Vi har även 50-åriga nybörjare som kan tävla framgångsrikt ändå
eftersom det finns medaljer även för seniorer och superseniorer, inte damerna
att förglömma heller. Jag hoppas att behovet av rekrytering och ungdomar,
samtidigt som SPSF får mer kunskap om IPSC – genom att ett flerta vassa
IPSC-skyttar reryterats som FMI:are, kanske kan leda till samarbete på sikt. IPSC är tekniskt men absolut inte taktiskt eftersom det är
en idrottsgren där man exempelvis springer i så fort man någinsin kan klara av
att träffa i och skjuter mål under vägen genom stationen. Överlevnadschans noll
i en verklig situation! Detta är ändå ”Sveriges förmodligen säkraste
skytteform” enligt RPS utredare. Kanske dags att öppna för något nytt och se vad vi kan göra
av det? Jag tror att vi skulla få igång ett enormt intresse med en blandning
av grenar som passar den mer actioninriktade samtidigt som det lugna
precisionsskyttet finns kvar för den som föredrar det intresset. Alla tycker
inte att fripistol är meningen med livet. Och det är inte fult att tycka om
fina vapen och att ständigt pyssla om och förbättra, optimera, sitt
tävlingsredskap som råkar vara en pistol. Många av dagens ungdomar tycker att det är tråkigt att stå
och skjuta nationell precision. Om inte så kroknar de på det inom ett par år
och fokuserar mer på fältskytte. När det börjar kännas tråkigt och man vill ha
mer action och en faktiskt publikvänlig sport så finns IPSC! En bra grund är ju
redan lagd då och med en nybörjarkurs över en helg där du pluggat teorin så
klarar du ditt IPSC-bronsmärke och får tävlingslicens och börjar tävla. Ett samarbete skulle göra svenskt enhandsvapenskytte starkt
och med gott hopp om tillväxt på ungdomssidan. DVC Mats Parhammar |