Ragnar Skanåker: Om tävlingsskyttet!

 Publicerat 2018-07-02 (av Peter Siegel)

NP och kretsnytt-reportern Peter Siegel intervjuade Olympiamästaren Ragnar Skanåker - tillika ordföranden i Vapenägarföreningen - på årets Pistol-SM i Skövde, hur han ser på tävlingsskyttet, vapenlagen och de kriminellas till synes obegränsade tillgång till illegala vapen.

Peter Siegel, kretsnytt: Så gott som alla terrordåd och skjutningar på gator och torg i landet sker med insmugglade illegala vapen och det höjs med jämna mellanrum röster om skärpning av vapenlagarna. Rikspolischefen har tidigare sagt att legala vapeninnehavare inte ska drabbas, men det har de redan. Hur är din inställning till skyttet som sport?

 Ragnar Skanåker: Skyttesporten är en av världens största idrotter sett till antalet utövare. Etthundrafemtio länder är organiserade i International Shooting Sport Federation, ISSF. Med sina cirka 50 miljoner utövare är skyttet världens största individuella sport och svenskt pistolskytte är en del av denna. Pistolskyttet är som yoga, när man skjuter kopplar man fullständigt av och kommer på andra tankar automatiskt.

 Peter: I andra länder, som t.ex. Tyskland med sina 1,6 millioner medlemmar i DSB, (tyska Skytteförbundet) betraktar man skytte med stor respekt. På större tävlingar är ofta prominenta personer och politiker med och delar ut priserna. Man vet att skyttar är laglydiga medborgare som sköter sig och betrodda att inneha vapen! Sveriges skyttar är av naturliga skäl också landets mest laglydiga medborgare, annars ryker licenserna!

 Ragnar: Absolut! Och det är rätt så! Förr hade vi skytte som fritt valt arbete i skolan några timmar i månaden, åtminstone i skolan där jag gick och det var både lärorikt och trevligt för alla. Dessutom fick barnen lära sig ta instruktioner och hänsyn. Ett måste när man har med skjutvapen att göra.

 Peter: På senare tid har man i media sett och hört mycket om terroristbrott och skjutningar på gator och torg även i Sverige. Varje gång hörs då röster om skärpningar av vapenlagen. Det är något vi tävlingsskyttar inte har något emot, om det enbart gällde straffen för illegalt vapeninnehav. Den senaste inskränkningen för tävlingsskyttar var en tidsbegränsning av licenserna till 5 år. Men efter terrordåden i Frankrike, Tyskland och Sverige hörs nu rop på ytterligare skärpningar. Hur ser du på det?

 Ragnar: Strängare vapenlagar kan knappast införas utan att helt döda skyttet i Sverige. Vi har kanske Europas strängaste lagar redan. Det är inte vapnen i sig som är samhällsfarliga utan individen. Individen/tävlingsskytten/ måste godkännas av sin förening. Där finns medlemmar som ska godkänna ansökan om licens och vapeninnehav. Ingen som är kriminellt belastad eller misstänks ha andra syften med sitt vapen än att tävla och följa bestämmelser godkänns. Detta gör vi för vår egen överlevnad. Vapenbrott gjorda av legala licensinnehavare är så få att de är försumbara i statistiken. Politikernas sätt att försöka avleda uppmärksamheten från kärnfrågan - individen med brottsavsikter är enbart till för att locka röster från människor som inte har en aning om vad det hela rör sig om. Införandet av 5-års licens är bara löjligt. Mera byråkrati och trassel för laglydiga.

 Peter: Vad skulle ”strängare europeiska vapenlagar” innebära för svenskt vidkommande och våra ca 18 000 aktiva pistolskyttar?

 Ragnar: Procentsatsen för brott som inkluderar legala vapen och legala skyttar börjar på 0,00 och sedan vet jag inte vad nästa siffra är. Troligen är procentsatsen försumbar, varför en följdfråga kan vara: Den låga siffran är väl ett gott betyg på hur skytteklubbarna sköter intagningskontrollen? Fallet Peter Mangs är den enda jag känner till som de senaste 50 åren har missbrukat förtroendet från sina kollegor. Därför är förtroendet för de lagstiftande i vapenfrågor i botten.

 Peter: För den som har uppsåt att ta livet av en medmänniska finns ju praktiskt taget hur många tillhyggen som helst att tillgå. Ska man även licensbelägga köksknivar, hammare och yxor? Även bilar används ju nu som mordvapen av terroristerna i flera länder.

 Ragnar: Ja det är hemskt, men ytterligare åtstramningar i vapenlagen medför ökad administration och pappersexercis för polis och skyttar. En sådan åtgärd är bara ett sätt för polisen att påvisa att man ”gör något” istället för att angripa roten till det onda, den hejdlösa insmugglingen av illegala vapen? Jag är till 100 % övertygad att föreningarna sköter detta med föreningsintyg. Rena självbevarelsedriften. Personligt ansvar är nyckelordet. Låt så förbli!

 Peter: Vi är ca 18 000 aktiva medlemmar i Svenska Pistolskytteförbundet som tycker att skytte är en oerhört stimulerande och spännande sport. Skyttarna betraktar sina vapen enbart som tävlingsredskap. Att skjuta på något annat än papptavlor är oss fullständigt främmande. De vansinniga skjutningar på gator och torg som förekommer har ingenting med seriös skytteverksamhet att göra. Hur ser du på en sådan ”Gun-Ban” som i England, skulle den ha någon effekt på kriminaliteten?

 Ragnar: Inte det minsta! England är ett lysande exempel på att brott med skjutvapen inte minskas för att man förbjuder tävlingsskyttar innehav. Där gick brottsligheten bevisligen upp i stället. Från säker källa framgår att kriminaliteten i Storbritannien där skjutvapen är inblandade har stigit med över 20 % sedan alla sportvapen skrotades. Nu är det bara brottslingarna som är beväpnade, tack vare Tony Blair & co. Drottning Elisabeths man prins Philip var starkt emot ”Gun-Ban” när förbudet diskuterades och menade: ”Ska vi förbjuda basebollträn också?”.

 Peter: Genom nyhetsrapporteringen i media får allmänheten så gott som uteslutande en negativ bild av pistolskytte som sport eftersom vapnen i de kriminellas händer innebär död och terror. Man drar alla över en kam. Har du något bra tips på hur de svenska skytteförbunden ska agera för att skapa förtroende för jägare och skyttar som uteslutande utövar skyttesporten för att det ger en spännande, meningsfull och stimulerande fritid med trevlig social samvaro?

 Ragnar: Min regel är: ”Syns man inte finns man inte!”. Problemet för oss tävlingsskyttar är att vi inte kommer till i massmedia som vi önskar. En lösning är att ta medaljer på Olympiska spel (då blir vi respekterade) men vi har inte tillräckligt många med förmåga och vilja. Skyttar är snälla, vill inte ha bråk, men saknar vilja till samarbete och ser inte längre än till tomtgränsen. Man måste samla alla licensinnehavare under en hatt och tala med en stämma. Vi är då 700 000 vapenägare i Sverige och en maktfaktor i samhället. Låt oss utnyttja det och tala om för allmänheten, polisen och särskilt politikerna att vi sportskyttar och vårt vapeninnehav inte är något problem i samhället!

Vi måste få ut detta för oss viktiga budskap!

 

Olympiamästaren Ragnar Skanåker är en av landets bästa skyttar genom tiderna vid sidan av Jonas Jacobsson, Pia Hansen, Jonas Edman och Håkan Dahlby. Före Ragnar var mästerskytten Torsten Ullmans enastående framgångar förstasidesstoff i tidningarna. Klubbarna, kretsarna och förbunden måste åter se till att vår tävlingsverksamhet uppmärksammas i lokal- och rikstidningar och vår sport igen av alla betraktas som en stor, seriös och respekterad idrottsgren!
 


Ragnar Skanåker, ordförande i Vapenägareföreningen,
här med sin högra hand Gull-Britt Söderström på årets nationella Pistol SM i Skövde


”Nåt skott är dubbelt - tror jag!”
Ragge (84) skojade friskt och täckte över den förargliga nian med fingret och
låtsades ha skjutit 50!


Olympiamästaren hoppas på nya framgångsrika svenska skyttar på kommande OS!