Arne Friberg: Högre kvalité på motionerna var syftet

 

(Kommentar till Bastis artikel ”Avskaffa förbundsmötet!”)

Publicerat 2009-08-09 (av Arne Friberg(Basti Naumann)
   

Det var jag som låg bakom idén om att motionerna ska ut på remiss och debatteras i kretsarna.

 

Som jag uppfattade det, ledde det tidigare behandlingssättet till att kretsstyrelserna inte kände något eget ansvar vid behandlingen av motionerna. För att vara hyggliga mot de motionerande föreningarna, tillstyrkte och vidarebefordrade kretsstyrelserna även ogenomtänkta motioner, med motiveringen att sådana motioner ändå skulle komma att rensas bort av förbundsmötet. På så sätt tvingades ombuden för respektive krets att stödja motioner som de egentligen inte ansåg bärkraftiga.

 

Med den nuvarande ordningen tvingas kretsstyrelserna ta fullt ansvar för de motioner de tillstyrker. Detta gör att den genomsnittliga kvalitén höjs på de motioner som föreläggs förbundsmötet.

 

Rent allmänt tycker jag gott att man skulle kunna arbeta på ett nytt koncept i fråga om demokrati i förbundet. Vår omvärld är i ständig förvandling, och våra demokratiska system på alla nivåer måste följa med i utvecklingen.

 

Arne Friberg

 

Svar:

 

Arne Fribergs argument för införande av det nuvarande behandlingssättet för motioner är starkt, det måste jag medge. Jag kan heller inte neka till att utfallet har blivit ungefär som det var tänkt.

 

Det som stör mig är att man tummar på grundprincipen för ombudens personliga mandat. Definitionen av ett ombud i dessa sammanhang är en person som får det personliga förtroendet att efter eget huvud företräda sina väljare. Hans väljare, i det här fallet kretsmötet, har så att säga givit honom generalfullmakt. I det ögonblick han väljs, upphör väljarnas makt över honom, intill dess att fullmakten löper ut eller återkallas.

 

Den som enbart frambär sitt kretsmötes färdiga beslut, han är inte ombud utan vaktmästare. Och det är han alltså i dag, i vad avser motioner. Man har således skurit bort en stor och viktig bit av ombudets befogenheter. Detta riskerar att sprida sig, och kretsombudens befogenhet gradvis minska, tills vi börjar närma oss ”vaktmästarstadiet”. Jag ser en stor fara i detta.

 

Vi har, i fråga om motionsbehandling, tagit ifrån kretsombuden deras rätt att under förbundsmötet ta intryck av sina kollegers argument, och tillsammans med dem diskutera fram de bästa lösningarna. En så betydande inskränkning av ombudens befogenhet kan inte göras utan ett mycket tydligt stöd i stadgarna. Och något sådant stöd finns inte, varken i nu gällande stadgar, eller det framlagda förslaget till nya stadgar.

 

De sista meningarna i Arnes inlägg kan jag inte annat än till fullo instämma i. Detta är ett utmärkt exempel på vad jag anser borde diskuteras på förbundsmötet, eller i varje fall på kretskonferensen.

 

Basti

--------------------------------------------------------
  
 

Avskaffa förbundsmötet!
 
Publicerat 2009-06-26 (av Basti Naumann)

 

Så har ännu ett förbundsmöte i SPSF lagts till handlingarna.

 

Förr i tiden såg jag fram mot förbundsmötena. Förutom dess rent beslutsfattande funktion uppfattade jag förbundsmötet som ett forum för debatt och idéutbyte, en tummelplats för kretsombuden, förbundets skarpaste hjärnor, som frustande av entusiasm och skaparkraft skulle ta sig an de stora och övergripande frågorna. Tidigare har det någon gång emellanåt också blivit så, men i dag är förbundsmötet en blek skugga av detta ideal.

 

Förbundsmötet äger rum på en söndag, och föregås numera av en kretskonferens på lördagen. På kretskonferensen deltar samma kretsombud som dagen efter tillsammans utgör förbundets högsta beslutande organ, det vill säga förbundsmötet. Meningen med kretskonferensen är att ombuden där ska få prata av sig de kontroversiella frågor som de möjligen kan gå och bära på, så att förbundsmötets dagordning raskt, smidigt och konfliktfritt kan klubbas igenom på söndagen.

 

Att detta arrangemang fungerar som avsett, framgår av att kretskonferensen och förbundsmötet i år klarades av på mindre än fyra timmar vardera. Man hann knappt sätta sig innan det var klart. Jag hade själv vissa tankar på att ta upp något kontroversiellt ämne under förbundsmötet, till exempel SPSF’s förhållande till SvSF, men jag kände ett kompakt tryck från såväl förbundsledningen som kretsombuden: Inget onödigt snackande, vi vill åka hem efter lunch.

 

Är denna ordning införd av en diktatorisk förbundsstyrelse, som vill göra förbundsmötet till en formalitet och kretsombuden till röstboskap? Nej, absolut inte. Den hårda nedskärningen av förbundsmötets tidsram har skett helt i samklang med kretsarnas önskemål. När kretsombuden träder in i förbundsmötets sal har de en enda önskan, och det är att snabbt raska igenom dagordningen, och sedan komma därifrån så fort som möjligt.

 

Ombuden debatterar gärna, men bara om praktiska detaljfrågor som avtryckarvikt och stödhand, och inte för länge. Medlemmarnas valda ombud, som tillsammans utgör förbundets högsta och mäktigaste beslutande organ, vill alltså inte debattera stora och svåra frågor på förbundsmötet. Under ett par timmar på förmiddagen vill man smågnabbas lite klädsamt om inkomna motioner, omvälja styrelsen, och sen vill man äta lunch och åka hem.

 

Med den ordningen ifrågasätter jag meningen med att över huvud taget ha ett förbundsmöte. Samtliga frågor kan i stället behandlas på samma sätt som vi numera gör med motionerna, det vill säga att kretsstyrelserna tar ställning till samtliga frågor på dagordningen, och sedan per e-post meddelar förbundsstyrelsen sina beslut. Sedan är det bara för generalsekreteraren att räkna ihop rösterna i varje fråga, och så är saken klar. Det blir enklare, och framför allt mycket billigare, än att till stora kostnader skicka trettioåtta ombud och suppleanter och sexton styrelseledamöter med mera, från alla landsändar till Stockholm.

 

Om jag hade befunnit mig i andra änden av åsiktsskalan, det vill säga att jag själv hade varit en av dem som drabbats av ovanstående kritik från denne odräglige stockholmsknodd, då skulle jag med ett rytande kasta mig över tangentbordet, och författa ett skarpt genmäle på dessa infama anklagelser. Detta skulle jag skicka till nyhet@kretsnytt.se.

 

PS

Som så många gånger tidigare uppkommer den eviga frågan om jag i denna artikel uttalar mig som ledamot av kretsstyrelsen, eller som enskild medlem och fri debattör. Den saken ska jag en gång för alla reda ut i ett särskilt inlägg här på Kretsnytt.se. Jag återkommer alltså om detta.

 

Basti