HÖSTSALUTEN 2021, Salems Pistolklubb.

 

Under dagen skedde 235 starter med deltagare från 28 klubbar. Och det var 2st trevliga, sympatiska herrar från Söderhamns PSK som var nere för att få inspiration och för att få mer driv i sin klubb och arrangera fälttävlingar i sin krets.

 

Det kändes tydligt i luften att det var en annan stämning när skyttarna inför tävlingen träffades på klubbens veranda. De restriktioner i umgänget som vi vant oss vid under lång tid var inte riktigt lika allvarliga. Glada reaktioner från skyttevänner som inte sett varandra på lång tid hördes på långt avstånd. Men hälsandet med handskakningar och omfamningar var ännu inte tillbaka på plats. Det var istället många armbågshälsningar eller hälsningar knoge mot knoge. Men känslan av återgång till mer normala förhållande var påtaglig.

 

Årets Höstsalut gick en vecka senare än den gjort tidigare år. Annars hade två tävlingar krockat. 

Under alla år tidigare har klubben haft fantastisk tur med vädret under tävlingsdagen. Nu var det många som under förberedelserna för tävlingen oroade sig för att väderlyckan skulle försämras.

 


Station 1-2-3

Det såg också lite oroväckande ut på morgonen då himlen var riktigt grå. Det såg faktiskt ut som om regnet hängde i luften. Men större delen av dagen förflöt med utmärkt skytteväder. Först sent på eftermiddagen, när de flesta skjutit klart, kom det några lätta regndroppar. Tävlingsbanan bestod av 8 stationer med totalt 24 målgrupper som tillsammans hade 33 figurer. Ingen av stationerna hade mindre än 2 målgrupper. Men det fanns stationer med 3, 4 och 5 målgrupper. När det gäller antalet figurer på de olika stationerna förekom 3, 4, 5 och 6 figurer


Att klubbens banläggare Jonas Hübner hade gjort ett mycket bra jobb
tycktes alla vara helt ense om.
Här tillsammans med en representant från Söderhamns PSK.

Salems Pistolklubb har ansträngt sig för att utnyttja varje tillgänglig del av sitt område så effektivt som möjligt. Men utrymmet som kan användas för skytte är ändå begränsat. Det innebär att de olika skyttestationerna med nödvändighet kommer att ligga i närheten av varandra. Av säkerhetsskäl är det då att föredra att stationer bredvid varandra markerar sina resultat samtidigt. I allmänhet fungerar det utan anmärkning. Men omskjutningar eller andra dröjsmål på en station kan påverka närliggande stationer. Då finns det risk för att köer uppstår.

Det allmänna intrycket denna dag var att det totalt sett fungerade väldigt bra med kompetenta stationsbesättningar. Men vid några tillfällen uppstod lättare köbildning. Det åtgärdades dock ganska snabbt då klubben omedelbart ökade personalstyrkan på de stationer där fördröjningar uppstått.

 

Den mark klubben disponerar var för länge sedan ett skogstorp som livnärde en familj. Vi skjuter nu på de små åkerlappar där torparen tidigare odlade sin säd och potatis. Fem av skjutstationerna låg helt eller delvis på de gräsytor som tidigare varit åkermark.


Station 4

Vid ett tillfälle sköts det inne från klubbens skjuthall. Det var en station med sex figurer som var spridda över ytan framför tjugofemmetersvallen.

Vid ett tillfälle var skjutplatsen placerad på den plats där det gamla torpet legat. Det innebar att skyttarna var placerade lite högre än målen. Alltså skjutriktning snett nedåt.


Station 8

Den sista skjutstationen var helt annorlunda än de tidigare. Den låg vid en blindering, alltså en markörgrav. Det är en väl fungerande kvarleva från Salems Skytteförening som övade gevärsskytte på platsen under tidigt 1900-tal. De sköt från 300 meters avstånd och hade någon form av telefonkontakt mellan markeringspersonalen och skyttarna. Blinderingen med sina hissar för måltavlorna, gjutningarna och skjutvallen är fortfarande en imponerande anläggning. Det är nästan överväldigande att föreställa sig vilket stort jobb klubbens medlemmar utförde när de gjorde allt gräv och gjutningsarbete helt för hand. Under en enda sommar, år 1939.

 

Vid söndagens skjutning hade stationen 2 målgrupper och tre figurer. Fasta mål på skjutvallen och ett uppdykande på tavelhissarna.

Dagens största gymnastiska övningar utfördes av dem som skulle markera och kolla resultaten nere i blinderingen. Det blev till att rutscha lite utför på nervägen. Klättringen tillbaka upp från blinderingen bjöd på diverse olika tekniker. Av hänsyn till klättrarna beskriver vi dem inte närmare eller pekar ut någon som särskilt utmärkte sig. Men skratten och tillropen var övervägande positiva. Banläggaren själv, Jonas Hübner, var stationschef på denna station.

 

Banan var väl avvägd, men några var lite bättre än oss andra och lyckades skjuta allaträff. Vinnarna blev i vapengrupp: A-Jens O´konor Atlas Copco PK, B-Tomas Hämäläinen Atlas Copco PK, C-Jonas Wetterström Stockholmspolisens SF och till sist R-Torbjörn Hamren Lövsta SKF.

För övriga resultat se Salems PKs hemsida eller Stockholmskretsens hemsida.

 

När första varvet var avklarat kändes dofterna från grillen lockande. Förutom grillade bamsekorvar fanns det förstås kaffe, dricka och massor av goda smörgåsar.


Cafeterian levde som vanligt upp till sitt goda rykte
och för det kunde vi tacka Maria, Teresia och Lisa.

Sekretariatet regerades av Jaan Joandi med den äran. Resultaten från respektive patrull matades snabbt in datorn. Det innebar att preliminära resultat omedelbart fanns tillgängliga via QR-cod för de skyttar som valde att avvika när de skjutit klart.

 

Klubbens ordförande, Thomas Erlansson, avslutade dagen med att tacka alla medlemmar som ställt upp och hjälpt till, samt Katarina Pistolskytteförening och PK Svea som under dagen bemannat flera skjutstationer.

Medlemmarna i Salems PK fick också välförtjänt beröm. Både för dagens insatser och för allt förberedelsearbete inför tävlingen.

”Uppslutningen, samarbetsviljan och klubbgemenskapen i vår förening har inte försvagats under pandemin. Den har om möjligt blivit ännu tydligare.”